Fösingsmåla – kollektivet och hästafolket


Patrik drog nog ald­rig rik­tigt jämt med mar­kä­ga­ren. Att han häm­ta­de ved hur som helst och lät häs­tar­na löpa fritt på bete var ing­et som kyr­kan tyck­te om. Så kom det sig att en avstyc­kad gård inte långt bort blev till salu: Lilla Årsjömåla. På fas­tig­he­ten fanns ock­så ett runt dass där ett stort säll­skap kun­de uträt­ta sina behov sam­ti­digt. Hur myc­ket det­ta “lust­hus” spe­la­de roll för Patriks köp, är svårt att säga. Han slog i alla fall till och köp­te. Den läm­pa­de sig ock­så för hans verk­sam­het och där kun­de han fort­sät­ta att för­be­re­da sig för sin expe­di­tion norr ut.

Året var 1977, och den sista tiden då Patrik fort­fa­ran­de drev Fösingsmåla gård hade han Elsie som med­hjäl­pa­re. Dessutom hade Jon och Olov kom­mit ner ifrån Småland där de över­vint­rat med sina Shetlandshästar. Norr om går­den eta­ble­ra­de de ett läger, med tält, tipi och skydd för häs­tar­na. Och Elsie tyck­te att det skul­le vara sorg­ligt om går­den över­gavs, för att som det sades, bli jaktstu­ga åt kyr­kans män. Så hon bjöd in någ­ra av sina vän­ner för att tala om att bil­da kol­lek­tiv och för­sö­ka ta över Patriks arren­de. Så blev det och efter ett tele­fon­sam­tal till Lunds stift så var saken klar. Så gjor­de vi på den tiden.

Lägerfolket flyt­ta­de ner till går­den och fler med­lem­mar anslöt till kol­lek­ti­vet. Stiftsjägmästare Haglund som fått höra att det inte alls bli­vit bätt­re gjor­de en blixtvi­sit till­sam­mans med skog­vakt­mäs­ta­ren för att under­sö­ka saken. På stäl­let bad han invå­nar­na sna­rast ge sig där­i­från och något kon­trakt var det inte tal om. “Vi vill inte ha någ­ra djäv­la indi­a­ner och nai­va dårar här!” Stärkta av det­ta till­mä­le föd­des “Hästafolket”.

Redan under hös­ten 1977 hölls ett så kal­lat Tingmöte i Virseryd i Småland. Dit ström­ma­de allsköns alter­na­ti­va­re till för sam­va­ro i fram­ti­dens och och natu­rens tec­ken. (Läs mer om ett sådant under län­ken “TINGMÖTE ‑92” ovan.) Patrik var där lik­som and­ra som hade skaf­fat häs­tar. Björn Skålén visa­de bil­der från The Farm, det sto­ra gäng som i USA någ­ra år tidi­ga­re dra­git runt i sta­ter­na och sedan sla­git sig ner och eta­ble­rat ett alter­na­tivt sam­häl­le. En av kväl­lar­na bestäm­de vi ett gäng att vi skul­le göra något lik­nan­de. Några med häst­vag­nar och and­ra med trak­to­rer och vag­nar. Per Örnmarker, som haft häst i någ­ra år, och som bod­de på Moder Jord häng­de på, någ­ra bli­van­de Fösingsmålabor och and­ra. I höjd med vår­dag­jäm­ning­en 1978 anord­na­des på Fösingsmåla ett “Sagofolksmöte” och där­med var hju­len på all­var igång till det som blev Karavanen 1978.